Surrealism är en riktning inom modernistisk konst, litteratur och filosofi. Den uppstod i Frankrike på 1920-talet och spred sig snabbt över västvärlden.
Definition
Riktningens grundare och främste teoretiker André Breton definierade 1924 surrealismen som
Ren psykisk automatism genom vilken man i tal, skrift eller på annat sätt avser att uttrycka tankens verkliga funktion. En tankens diktamen befriad från varje förnuftsmässig kontroll och från varje estetisk eller moralisk beräkning.
Litteratur
Upplevelser av en sorts religiös eller andlig automation är kända sedan antiken. Surrealisterna ersatte däremot det öppet övernaturliga inslaget med den psykoanalytiska teoribildningen och tekniken kring det Omedvetna. Surrealismen avsåg att kombinera upplysningstidens filosofi med romantiken, Hegel med Gérard de Nerval. De flesta surrealister var också politiskt engagerade. I likhet med dadaisterna före dem tog de avstamp i känslan av den västerländska kulturens sammanbrott under första världskriget.
Det franska kommunistpartiet var ett alternativ för många i kamp mot en framväxande, reaktionär fascism i flera europeiska länder.
