Kulspetspenna, eller kulpenna, är en bläckpenna med en liten kula (0,5–1 mm i diameter) i spetsen. Pennan har en behållare med trögflytande och snabbtorkande bläck som överförs via den rullande kulan till papperet när man skriver.
Historia
Tidiga försök
Galileo Galilei skissade i början av 1600-talet på en kulpenne-liknande konstruktion,[källa behövs] och tidiga varianter av kulspetspennor fanns patenterade redan på 1800-talet. Bland annat patenterades ett slags märkpenna för att skriva på läderhudar i samband med lädertillverkning, av amerikanen John Loud 1888. De flesta av dessa tidiga konstruktioner kom dock aldrig att tillverkas eller fungerade mycket dåligt. De läckte eller klibbade igen.
Från Bíró till Bich
Den första användbara konstruktionen skapades av den ungerske journalisten László Bíró 1938. Han hade lagt märke till att färgen som användes för att trycka tidningar gav en snabbt torkande och smetfri skrift och började experimentera med att använda den även i pennor. Problemet var att färgen var alltför trögflytande för att sugas ut i spetsen på en vanlig bläckpenna. Tillsammans med sin bror György Bíró, som var kemist, lyckades han konstruera en ny slags spets med en kula som kunde snurra i en fattning och samtidigt ta med sig bläck från en behållare och föra över det till papperet.1940 flydde bröderna från kriget i Europa till Buenos Aires i Argentina, och passade i Paris samtidigt på att söka patent på sin konstruktion.
