Kupol (via franskan av latinets cup[p]a, 'tunna', 'fat') eller dom är ett halvklotformat valv som täcker ett runt eller flersidigt rum. Det är en arkitektonisk byggnadsdel som skall likna den håliga övre halvan av en sfär, och olika kupoler gjorda på olika material har en lång historia, i alla fall till förhistorisk tid.
Historik
Utkragade valv har återfunnits i Iran på byggnader och gravar under partherna.
Tekniskt avancerade valv började framställas under Romerska rikets arkitektoniska revolution, där de ofta användes för att få stora utrymmen i tempel och allmänna byggnader, såsom Pantheon. Traditionen fortgick även efter kristnandet i sekulär och religiös bysantinsk arkitektur, som kulminerade i den revolutionära kupolen på pendentiv på 500-talskyrkan Hagia Sofia.
Med den muslimska erövringen av Sasaniderna och Bysantinska riket blev kupolen även vanlig i islamisk arkitektur.
Teknik
Kupol och kupolvalv
En kupol kan ha antingen halvcirkelformig, ellipsoid eller annan tvärsektion. Tekniskt sett är den en form av valv, men termen kupolvalv brukar användas bara när kupolen täcker en mindre yta inom en byggnadskropp i likhet med andra valv, inte höjer sig över denna.
Den mest grundläggande formen är en hängkupol, en halvsfärisk kupol vars bascirkel tangerar det täckta rummets hörn. En halvkupol eller ett halvkupolvalv, som även kallas hjälmvalv, används oftast för att kröna en kyrkas absid.
