Om horisont som ett jordlager, se artikeln om jordmån.
För årsböckerna, se artikeln Horisont (årsbok).
För kulturtidskriften Horisont, se artikeln Horisont (tidskrift).
För litterära kalendern Horisont, se artikeln Horisont (litterär kalender).Horisont, från grekiska "begränsande", är den linje i blickfältet där markytan och himlen möts, dvs den mest avlägsna punkten på markytan som man kan se.
Horisonten spelade tidigare stor roll i navigation till havs. För exakta mätningar till lands, där horisonten är ojämn och därför olämplig som utgångspunkt för mätningar, användes artificiella horisonter, ofta skapade med vattenpass. Vid sextantmätning skapar man en konsthorisont genom att utnyttja spegelbilden av den observerade himlakroppen i en kvicksilverdroppe.
Horisont används även överfört i andra sammanhang där man avser något som begränsar det observerbara.
Avståndet till horisonten
För att få en ungefärlig uppfattning om avståndet till horisonten kan följande formel användas:
s
1
=
13
h
{\displaystyle s_{1}={\sqrt {13h}}}
där h är höjden som dina ögon befinner sig på i meter och s1 är den raka sträckan från dina ögon till horisonten i kilometer.
Ett närmevärde på sträckan s1 som är lätt att komma ihåg:
