Sväljningssvårigheter, även kallad dysfagi, är tugg- och sväljsvårigheter. Svårigheterna kan förekomma i olika faser av sväljningen och delas därför ofta in i oral dysfagi, faryngeal dysfagi och esofageal dysfagi.
Dysfagi är inte en sjukdom i sig utan ett symptom på något bakomliggande, till exempel diafragmabråck, halsinfektion, ålderdom, stroke, struma, ALS, Parkinsons sjukdom, MS eller en tumör. Den vanligaste orsaken till dysfagi är diafragmabråck, vilket ger upphov till esofageal dysfagi.
Oral och faryngeal dysfagi
Oral och faryngeal dysfagi är det man vanligen brukar avse när man använder termen dysfagi. Orsaken till dessa typer av dysfagi är oftast neurologisk och beror då på skada som påverkar någon eller några av kranialnerverna, men svårigheterna kan också bero på strukturella förändringar såsom vävnadsbrist efter operation av munhålecancer.
Vid oral dysfagi finns svårigheter i den orala fasen, det vill säga när maten eller drycken befinner sig i munhålan och ska bearbetas. Det kan finnas svårigheter med bearbetningen av maten i munnen (till exempel tuggsvårigheter), förflyttning av maten bakåt i munnen eller kontroll så att inte födan åker ner i svalget för tidigt.
Vid faryngeal dysfagi finns svårigheter i den faryngeala fasen, det vill säga när födan befinner sig i svalget och sväljningen ska sättas igång. Problem i denna fas kan vara en sent utlöst sväljreflex eller kraftlös sväljning.
Copyright 2024 puzzlefactory.com Alla rättigheter förbehållna.
