Floddelta - pussel på nätet

Ett floddelta är de låga landsträckor och öar, som förekommer vid eller utanför mynningen av vissa floder. Floddelta uppkommer genom att de i flodernas vatten mekaniskt uppslammade grus-, sand- och lerpartiklarna avlagrar sig utanför mynningen och där hopar sig till låga grund, som så småningom sticker upp till vattenytan och vilkas mellanrum efter hand fyllas med slam och sand. Genom de sålunda bildade flacka landområdena skär sig floden nya och alltmer förgrenade lopp, en uppdämning äger då och då rum, flodens vatten stiger samt översvämmar och avlagrar fasta ämnen på den nybildade marken, vilken av dessa orsaker småningom tillväxer både utåt och uppåt.

Floderna Nilen, Rhen, Rhône, Po, Donau, Ganges, Mekong och Mississippi med flera har deltabildningar. Nilens delta, vars trekantiga form (som liknar den grekiska bokstaven delta) gett anledning till namnet, är en av åtskilliga flodgrenar genomkorsad, horisontell slätt av 22 000 kvadratkilometers storlek.

Enstaka floder har ett så kallat inlandsdelta, till exempel Okavango, som slutar i Okavangodeltat mitt i Kalahariöknen.

Om floden mynnar ut vid en kust, som berörs av havsströmmar och är utsatt för verkningarna av ebb och flod, utan att vara skyddad av utanför liggande strandbankar eller sandrevlar, kan i de flesta fall inget delta bildas. Amazonfloden är ett exempel på det. De vattenområden med bräckt vatten som i dessa fall uppstår kan kallas estuarium.

Vanligen består deltaavlagringarna av omväxlande sand, grus och lerlager med inneliggande lämningar av växter och djur, såväl landdjur som söt- och saltvattensdjur.