En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med ett visst sorts ämbete inom flera kristna samfund. Biskopen är den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift.
Inom romersk-katolska kyrkan, gammalkatolska kyrkan, de ortodoxa kyrkornationenkanska kyrkogemenskapen, har en biskop apostolisk succession, det vill säga att biskopsvigningarna bildar en kedja som sträcker sig ända tillbaka till apostlarna. Den norska kyrkan tappade sin apostoliska succession vid reformationen men dess ledare kallas fortfarande biskopar. Titeln förekommer även hos exempelvis mormonerna.
Inom romersk-katolska kyrkan har man ibland två eller flera vigda biskopar i samma stift, varav en är huvudsaklig biskop och de andra hjälpbiskopar. Hjälpbiskopar utses om stiftet är så stort att en biskop inte räcker till, eller ibland om biskopen av något skäl inte klarar av att utföra sina uppgifter. En av anledningarna till det är att sakramentet konfirmation ges åt varje konfirmand i stiftet genom smörjelse av biskopen personligen. Enligt den katolska kyrkorätten kan man inte biskopsvigas utan att bli vigd till något stift, varför katolska hjälpbiskopar alltid är titulärbiskopar av stift som inte längre existerar.
I den anglikanska kyrkan kallas samma funktion suffraganbiskop.
