Balett (av italienska balletto, diminutiv av ballo, alltså ’liten dans’) är en dansform uppbyggd på formaliserade positioner och rörelser som är mycket krävande i fråga om styrka och vighet.
I den historiska baletten finns ursprunget till mycket av dagens västerländska sceniska dans.
Historia
Balettens rötter finns i blandunderhållning vid de stora europeiska renässanshoven under 1400- och 1500-talen. Vid hertigen av Milanos förmälning uppförde Bergonzio di Botta från Tortona en praktfull balett som blev så populär, att den snart kopierades vid de flesta italienska furstehov. I Bergonzios baletter framträdde gudar och gudinnor från Olympen. Efterföljarna införde historiska, bibliska och allegoriska motiv, helgon ur legendarier, mysteriespel och även typmasker av det slag som förekom i den romerska teatern.Till Frankrike infördes baletten av Katarina av Medici. 1581 uppfördes den första baletten här av piemontesaren Balthasar de Beaujoyeulx Katarinas gunstling, Ballet Comique de la Reyne, vilken blev omåttligt populär, och inom några årtionden hade över 80 mer eller mindre framgångsrika baletter getts. Baletten fann beskyddare i kardinalerna Richelieu och Mazarin, i Ludvig XIII och i än högre grad av Ludvig XIV som själv medverkade på scenen och 1661 grundade en kunglig dansakademi.Detta är också anledningen till att balettens språk är franska. I Sverige introducerades baletten 1638 vid drottning Kristinas hov på Stockholms slott av en fransk balettmästare. En inhemsk balett bildades i Sverige vid Kungliga Svenska Skådeplatsen 1738, men namnen på dessa dansare har gått förlorade, och Kungliga Baletten, bildad 1773, brukar därför räknas som Sveriges första balett.
