Årstid - pussel på nätet
Pussel online Årstid
Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.
Indelning
Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen cirka 20–21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet cirka 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen cirka 22-23 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för astronomisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder till exempel i Sverige, Finland, m.fl. [källa behövs]
En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari.
En mer modern indelning är den klimatologiska årstidsindelningen, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10 °C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0 °C.Dagarna mellan vinter och vår kallas ofta för vårvinter, dagarna mellan vår och sommar brukar kallas försommar och när sommaren övergår i höst talar man om att det är sensommar. Någon vedertagen term för höstens övergång i vinter finns inte i rikssvenska. I östsvenska och norrländska dialekter används ibland orden vårsommer, höstsommer och höstvinter för övergångsårstiderna, i tillägg till vårvinter.