Kvinnan kallas det homogametiska könet, med en karotypisk utgångspunkt, vilket innebär att kvinnan har två X-kromosomer som könskromosomer, eller karotyp 46,XX. Det biologiska könet bildas av urgonaden, som tidigt under embryonal tid bildar müllerska och wolffska gångarna. Hos flickfostret tillbakabildas de wolffska gångarna, medan de müllerska gångarna vidareutvecklas till flera av de inre kvinnliga könsorganen, vilka leder till äggstockarna som är endokrina körtlar för kvinnliga könshormoner. Dock har flickfoster i jämförelse med pojkfoster låga nivåer könshormoner. Östrogen i någon större mängd börjar bildas först vid puberteten.
Kvinnan har förmåga att föda barn efter puberteten. Vid 45-55 års ålder avtar förmågan att bli gravid med hjälp av de egna äggceller när menopausen inleds, och efter 58 är det ytterst få kvinnor som kan bli gravida. Kvinnor kan genomgå graviditet och föda barn även ett antal år efter menopaus om ett ägg inplanteras.
De fysiska förändringar som tilltar i puberteten är utvecklingen av den kvinnliga kroppsformen, med utvecklade bröst, kvinnlig pubesbehåring samt en stabilisering av rösten i ett ljust tonregister.
