K-pop (hangul: 케이팝), förkortning av koreansk pop (hangul: 대한민국의 대중음악), är en musikgenre som har sitt ursprung i Sydkorea.
K-pop är den mest populära och bäst säljande musikgenren i Sydkorea. Under slutet av 1990-talet började K-pop spridas i Asien som en del av den koreanska vågen känd som Hallyu. K-pop har också uppnått global popularitet under början av 2010-talet tack vare spridningen via sociala medier och den uppmärksammade gruppen BTS. Genren hämtar till stor del inspiration från de globala musikindustrierna i Nordamerika och Europa, och den sydkoreanska popkulturen liknar idag mer och mer den västerländska.
K-pop är en genre av popmusiken som symboliseras av simpla men smittsamma melodier och beat, vanligtvis med temat kärlek, och ofta framförda av skickligt dansande artister. Medan produktionen av K-pop utgår från inhemska artister, låtskrivare och hantering, förlitar sig producenterna till stor del på de globala musikindustrierna i Nordamerika och Europa för att hämta inspiration och kreativitet, snarare än de asiatiska grannarna. Generellt finns det nästan ingenting traditionellt koreanskt med K-pop, speciellt inte musikaliskt, även om många sydkoreaner själva anser att det gör det. Traditionell koreansk musik är pentatonisk, melismatisk och framförs stillastående med fokus på sången, medan K-pop däremot är diatonisk, fylld med engelska fraser, har en musikstil som mer liknar västerländsk pop, och använder dans som ett av de viktigaste elementen i framträdandet. Eftersom K-pop ofta innehåller en blandning av text på koreanska och engelska, kan det ibland vara svårt att tyda när de olika språken används.Artister inom genren K-pop är generellt väldigt fotogeniska, ofta intensifierat med hjälp av plastikkirurgi.
