Det grundläggande typografiska arbetet börjar med att för den text som ska publiceras göra en lång rad val: lämpligt typsnitt, typgrad (storlek), stilsort (till exempel rak eller kursiv), spaltbredd eller radlängd, justering, radavstånd (även kallat kägel). Textens omfång balanseras då mot den yta den har att tillgå, så att marginalerna runt texten blir på lämplig nivå avsett för tillfället.
En noggrann typograf lägger också omsorg på att justera mellanrummet mellan orden, liksom avståndet mellan grupper av bokstäver (knipning), eller mellan enskilda bokstavspar (kerning). Ännu fler detaljer gäller avstavningarnas utseende, att se till att rätta versioner av vissa specialtecken (till exempel citationstecken) används, eller att överväga användningen av särskilda typografiska utsmyckningar, som anfanger.
Utöver huvudtexten (ofta kallad brödtext) måste alla sådana val också göras för andra eventuella delar av texten: rubriker, underrubriker, bildtexter, titlar, fotnoter, innehållsförteckningar, register - och dessutom få alla dessa delar att bilda en sammanhållen och effektiv helhet. Här kan också linjer, färger och andra grafiska element komma till användning. (Så har till exempel rubrikerna på Wikipedia en tunn grå linje under sig, för att framträda på ett tydligt sätt.)
På affischer, skyltar eller reklamtavlor kan å andra sida budskapet bara bestå av ett enda ord. Inte desto mindre ska det ordet få sin typografiskt bästa utformning.
En högt specialiserad del av det typografiska arbetet är skapandet av nya typsnitt.
