Vektorgrafik består av geometriska primitiver, såsom punkter, linjer, cirklar och dylikt, som tillsammans beskriver en bild. Detta till skillnad från rastergrafik (bitmaps) som enbart består av bildpunkter/pixlar. I princip all form av modern 3D-modellering görs med hjälp av vektorbaserad teknik. Eftersom alla geometriska primitiver kan förstoras eller förminskas hur mycket som helst kan man i teorin skala vektorgrafik upp eller ner hur mycket som helst utan att bilden blir suddig eller tar större plats. I praktiken måste man emellertid i de flesta fall omvandla vektorerna till bildpunkter i sista steget innan visning på bildskärm eller utskrift i skrivare och då kommer man att finna att vissa skalor ger bättre bilder än andra beroende på avrundningsfel.
I princip alla datorsystem visar rastergrafik på bildskärmen. En vektorbild konverteras av grafikkortet till en rasterbild innan den visas på skärmen, och hela skärmen ritas om många gånger i sekunden.
Historia
Från och med datorernas barndom på 1950-talet ända fram till 1980-talet använde många datorer sig av en annan form av grafiksystem, nämligen det vektorbaserade systemet.
Dessa system styrde CRT-skärmarna mycket mer direkt, och varje form ritades upp linje för linje, medan resten av skärmen behölls svart. Processen repeterades åtskilliga gånger per sekund för att åstadkomma en nära nog perfekt återgivning av grafiken på skärmen
Dessa system tillät väldigt högupplösta bilder och animationer att visas utan att man behövde, för den tiden, de otänkbara mängder grafikminne som skulle behövas för att visa samma grafik med ett rasterbaserat system.
