Spjut - pussel på nätet

Ett spjut är ett uråldrigt vapen bestående av en stång (skaft) ofta med en spets av metall eller något annat hårt ämne och avsett för kast eller stöt vid jakt eller i strid. De äldsta spjuten man känner till är hittade i Tyskland och är cirka 400 000 år gamla. Dessa spjut var tillverkade helt i trä av förmänniskan Homo heidelbergensis och användes troligen till att jaga hästar med.Hos nordborna var under forntiden spetsen gjord av sten, brons eller järn. Skaftet, som för stötspjutet var 3–4 meter långt, tillverkades av trä, oftast av ask.

De stötspjut som antikens makedonier använde kallades sarissa. Inom den romerska hären förekom spjut under olika namn: hasta (eg. "stång") var ett omkr. 3 meter långt stötspjut medan pilum och jaculum bägge var kastspjut.

Romerska spjut

Pilum (eg. "mortelstöt") var det romerska infanteriets huvudvapen, vilket de båda första träffarna var beväpnade med.