Yttersta domen eller Domedagen är tanken på en slutgiltig gudomligt avkunnad dom över världen och allt levande. Det kan ses som en oundviklig del av världens utvecklingsprocess eller som en villkorad bedömning av människornas utveckling och moraliska vägval inom ett linjärt tidsbegrepp, enligt vilket historien har en början och ett slut. Den teologiska studien av domedagen kallas för eskatologi (läran om de yttersta tingen). Även inom mer världsliga perspektiv används ibland begreppet som en möjlig konsekvens av mänsklighetens val av livsstilar och moral, inom till exempel debatter förknippade med klimatförändringar, konsumtionssamhälle eller överbefolkningsproblem.
Fullt utvecklad uppträder teorin om yttersta domen för första gången i persisk religion (mithraism och zoroastrism) och övertogs av judendomen. I de bibliska evangelierna talar Jesus om den förestående domen, då Människosonen skall komma på himmelens skyar och skilja de onda från de goda. Den yttersta domen behandlas även i Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken. Förväntningar om att domen nalkas har tidvis spelat en stor roll i kristet tänkande och inte minst varit förknippat med historiska kometers passager eller särskilda sekel- och millennieskiften genom historien. Även inom islam finns tanken. Dagen kallas Yawm al-Qiyamah, "Återuppståndelsens dag" eller Yawm ad-Din, "Domens dag".
Copyright 2024 puzzlefactory.com Alla rättigheter förbehållna.
