Romersk konst
Under 300- och 200-talen f.Kr. erövrade Rom hela Apenninska halvön, och började underkuva de andra stormakterna kring Medelhavet.
I och med att Etrurien blev en provins i det romerska riket vid mitten av 300-talet blev påverkan stor från den etruskiska konsten men redan under tiden för Kungariket Rom från 700-talet f.Kr. var påverkan stor. Etruskerna hade en egen konstuppfattning där förfäderskulten hade en framträdande plats och den etruskiska konsten återger historiska personer. Den etruskiska konstuppfattningen blev ett viktigt element i den tidiga romerska konsten.
Under 100-talet f.Kr. inlemmades de själva i den hellenistiska kultursfären. Inledningsvis skedde detta genom att romerska provinsguvernörer köpte upp och rövade bort de enorma mängder grekisk konst som fanns i de erövrade områdena. Grekiska konstnärer kom snart att immigrera till Italien, och den grekiska konsten ställdes så i romersk tjänst. Resultat blev att romersk konst blev mycket influerad av hellenistisk konst.
Den romerska republiken blev ett kejsardöme 27 f.Kr., och den romerska konsten kom därefter att åtlyda centrala direktiv, och den uppvisar således större enhetlighet än den grekiska. När romersk konst och arkitektur började spridas i Västeuropa var det i koloniseringens spår - några egentliga regionala variationer förekom inte.
Där Västeuropa var ett outvecklat område som försågs med romersk konst och arkitektur och snabbt anammade det romerska språket, förblev den östra medelhavsregionen hellenistisk, och långt efter att även Grekland blivit en del av det romerska riket fortsatte den kulturella strömmen att flöda från Grekland till Rom.
