Romersk arkitektur utvecklades ur den grekiska men fick tidigt en mer urban prägel än denna. Av grekerna ärvde romarna till exempel tempel-, teater-, palats-, privathus- och basilikaarkitekturen, av etruskerna valvet medan fusionen mellan dessa och till exempel termerna var egna bedrifter. Till de grekiska kolonnordningarna lade man sin egen kompositordning. En betydelsefull uppfinning var den naturliga cementen, puzzola, med vilken romarna kunde uppföra gigantiska kupoler och akvedukter. Romersk arkitektur koncentrerade sig mer på rummet än grekisk.
Clarke, John R, The houses of Roman Italiy, 100 B.C. - A.D. 250; ritual, space, and decoration. Los Angeles: University of California press 1991.
Liljenstolpe, Peter, Studies in Roman architecture: configuring the classical orders. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet 2000.
