Prins (franska: prince, av latinets princeps, 'den förnämste') är en vanlig titel för icke-regerande manliga medlemmar av ett kunga- eller furstehus. Titeln har också fått användning inom furstehus som detroniserats.
Ursprung och användning
Titeln prins, från latinets princeps, med betydelsen "den förnämste" (efter primus), var en hederstitel i antikens Rom för de främsta medborgarna.
Det svenska furste (det senare ett lån från lågtyska vorste, 'den förste') har en motsvarande etymologi men (ofta) en viss skillnad i betydelse. Det franska prince, som även inlånats i engelskan och varav prins är en försvenskning, har en mer vidsträckt betydelse än detta ord, motsvarande de olika betydelserna av ordet furste.Ordet (av samma stam som principiell) kan mindre formellt användas även som uttryck för en man eller pojke som anses vara förstklassig (”min prins”). Det kan även användas i positiv eller negativ benämning på manspersoner med samhällelig förtur (”prinsarna tar sig fram i sina gräddfiler”).I svenska språket används kronprins eller (vid kognatisk tronföljd) kronprinsessa som benämning på förste tronföljare.
I olika länder
Sverige
I svenska språket har ordet prins använts sedan åtminstone 1607.Från det att Gustav Vasa införde arvsmonarki har titeln för manliga medlemmar av kungahuset varit "Sveriges Arvfurste". Titeln ändrades 1981 till "Prins av Sverige". För prinsar och prinsessor gäller att de inte kan behålla arvsrätten till kronan om de gifter sig utan regeringens tillåtelse. De får inte heller utan godkännande bli regent i utländsk stat.
