Nukleinsyra - pussel på nätet

Nukleinsyror (av latinets nucleus, cellkärna) är högmolekylära kemiska föreningar som förekommer naturligt i levande organismer i form av deoxiribonukleinsyra (DNA) och ribonukleinsyra (RNA). Kemiskt sett är nukleinsyror biopolymera makromolekyler – polymer av nukleotider – även kallade polynukleotider.

En nukleotid består av tre delar: (1) kvävebas, en kvävebas innehåller kväve samt har basiska egenskaper; (2) en sockerrest (pentos) som har sitt ursprung i B-furanos, den cykliska formen av ribos och slutligen krävs det (3) minst en fosfatgrupp som bildar en fosfordiester-bindning. Nukleinsyrorna innehåller genetisk information som avgör egenskaperna hos en levande organism. Informationen i nukleinsyrorna styr proteinsyntesen och denna information bevaras till organismens avkomma, så att anlagen kan föras vidare. I proteinsyntesen styr nukleinsyrorna vilken struktur proteinerna kommer att få samt vilka enzymer organismen kommer att producera. Enzymerna kan i sin tur avgöra vilka andra essentiella substanser som organismen kan producera samt vilka kemiska reaktioner som kan genomföras.

Olika typer av nukleinsyror

Det finns två typer av nukleinsyror hos levande organismer: ribonukleinsyra (RNA) samt deoxiribonukleinsyra (DNA). Förutom i vissa enstaka virus, så består RNA av en enkelsträngad polynukleotidkedja, DNA består av en dubbelsträngad kedja av polynukleotider, ett duplex sammansatt i en helixformad struktur. Inom de båda nukleinsyrorna bildar både fosfater samt sockerarterna en hydrofilryggrad, till där kvävebaser kan binda intill sockerarterna och bilda en hydrofobsida av molekylen.