Mondo är en typ av dokumentärfilm som tar upp udda, obscena eller bisarra fenomen, kulturer eller livsstilar som kan klassas som underjord.
Genren har funnits i många år men 1960-talet var genrens storhetstid.[källa behövs] Filmarna Paolo Cavara och Gualtiero Jacopetti lanserade sin film Mondo Cane (1962), som fortfarande är den mest kända mondofilmen. Den fanns med bland nomineringarna till Palme d'Or (Guldpalmen) 1962. I Sverige släpptes den under titeln Det grymma livet Den följdes upp med Mondo Cane 2 (1963) som spann vidare på konceptet. De följde upp de båda Mondo Cane-filmerna med en chockerande inblick i den afrikanska kontinentens frigörelse, Africa Addio (även känd som Africa: Blood and Guts), som kom 1966. Just Africa Addio anklagades för att vara "rasistisk", vilket filmskaparna sagt sig ta avstånd ifrån. I ett försök att rentvå sig gjorde de en dramadokumentärfilm om slaveriet i USA, Addio zio Tom (även känd som Goodbye Uncle Tom, 1971), men den lyckades istället förstärka bilden av filmskaparna som "rasister".
Delar av Jacopettis material (såsom en scen i Ultime grida dalla savana även känd som Savage man savage beast med lejon som överfaller en turist i ett viltreservat i Afrika) har kritiserats för att vara fejkadSverige - Himmel eller helvete är en annan känd mondofilm inspelad under 1960-talet med fokus på omvärldens syn på den fria svenska sexualiteten (som kraftigt överdrivs)Medan Mondo Cane-filmerna visar upp saker som ter sig chockerande, till exempel människor som äter insekter på en "fin" restaurang, är Africa Addio mer inriktad på att visa grymheter och utomrättsliga avrättningar. Det senare är ett spår som plockats upp av mer sentida filmer i genren som Faces of Death-serien, The Killing of America och Shocking Asia-serien. Dessa ingår bland filmtitlar som i vissa kretsar ibland fått en egen "underkategori" benämnd Real death.[källa behövs]
Real death
I och med filmen Faces of Death som kom 1978 (och som fått ett flertal uppföljare) har dagens mondofilmer ofta kommit att ta en mer makaber eller morbid vändning, som på sätt och vis lett till att mondo-filmen fått en egen "underkategori".
