Modernism är en rörelse inom arkitektur som uppkom på 1920-talet med CIAM (Congrès Internationaux d'Architecture Moderne) som språkrör. Denna ideologi har varit dominerande inom arkitektur och stadsplanering sedan andra världskriget. Rörelsen omfattar ett flertal olika stilar, bland annat funktionalism, brutalism och high tech-arkitektur. Modernismen karakteriseras av en avskalad och geometriskt enkel arkitektur, utan ornament då det är konstruktionen i sin helhet som står för den arkitektoniska och konstnärliga utformningen.
Rörelsen uppkom i Europa i efterdyningarna av första världskriget, då man ansåg att det behövdes en ny stilinriktning för den nya värld som måste byggas upp. Detta tankesätt kombinerades dessutom med ett ökat industriellt byggande vid denna tidpunkt. Den modernistiska rörelsens rötter kan sökas i 1800-talets ingenjörsarkitektur, amerikanen Louis Sullivans skyskrapearkitektur och de avantgardistiska stilarna i början av 1900-talet, till exempel futurism och konstruktivism. Den "nya sakligheten", eller funktionalismen, kom att dominera rörelsen före andra världskriget och det var Weimarrepublikens Tyskland som blev utvecklingens centrum, till stor del genom Bauhausskolan i Dessau.
Den stora internationella spridningen fick modernismen efter andra världskriget, då rörelsen till stor del kom att dominera arkitekturen. Ett brett spektrum av stilyttringar uppkom, från brutalismens obehandlade fasadmaterial (beton brut) till high tech-arkitekturens lätta, ofta uppglasade konstruktioner. På 1970- och 1980-talen utsattes modernismen för hård kritik av den postmodernistiska rörelsen, som präglades av eklekticism och inrymde vissa element av mer klassiska ideal, och som kom att ta över en större del av arkitekturscenen, särskilt i USA. Huruvida modernismen är död eller inte är omdebatterat, men under 1990-talet uppkom begrepp som nyfunktionalism och supermodernism (eller nymodernism), som hämtat inspiration från modernismen. Även inriktningar som dekonstruktivism och kritisk regionalism vilar på en modernistisk bas. Modernismen anses som en av de viktigaste rörelserna i arkitekturens historia och påverkade direkt eller indirekt all arkitektur och stadsplanering under 1900-talet, med förgrundsgestalter som Le Corbusier, Ludwig Mies van der Rohe, Walter Gropius, Frank Lloyd Wright och Alvar Aalto, och även italienarna Giovanni Michelucci, Gio Ponti, Gualtiero Galmanini, Franco Albini.
