Lagstiftande makt - pussel på nätet

Lagstiftande makt, legislativ makt, är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar. Som regel har en lagstiftande församling den lagstiftande makten.

I parlametariska statsskick är det denna instans som utser den verkställande makten, och är överställd regeringen. I länder med presidentialism är den verkställande och den lagstiftande makten jämställda och oavhängiga varandra.

Montesquieus teori

Den lagstiftande makten är en av de tre maktinstanserna i den av Montesquieu grundade maktdelningsprincipen. Enligt Montesquieu finns ingen frihet i ett land om inte den lagstiftande makten skiljs från den verkställande makten, eftersom det väcker farhågor om att regenten eller senaten skulle författa tyranniska lagar.

Eftersom lagarna ankommer folket borde det vara de som stiftade dessa, men då detta är omöjligt i stora stater, anser Montesquieu att folket kan välja representanter att avgöra vad de inte själva har möjlighet till. Att folket som kollektiv borde välja sina representanter är unikt för den lagstiftande makten i Montesquieus doktrin. Men även en aristokrati kan representera folket, anser Montesquieu. Om aristokratin skulle väljas på samma grunder som folket, skulle friheten bli deras slaveri.