Koffein, även känt som guaranin då det återfinns i guarana, matein då det återfinns i mate, och tein då det återfinns i te, är en besk vit kristallin xantinalkaloid och en psykoaktivt centralstimulerande drog. Den fungerar som ett milt vätskedrivande medel hos individer som inte tagit koffein tidigare, men denna effekt kan försvinna vid regelbundet bruk. Koffein upptäcktes av den tyske kemisten Friedrich Ferdinand Runge 1819 och isolerades första gången av honom året efter. Han myntade begreppet ”kaffein”, en kemisk förening i kaffe som i Sverige fick namnet koffein.
Koffein återfinns i olika mängder i bönor, blad och frukter hos över 60 olika växter. Det fungerar i växter som ett naturligt bekämpningsmedel som förlamar och dödar vissa insekter när de äter av växterna, alternativt gör större bladätare som däggdjur ”oroliga”, så att de inte stannar och äter någon längre tid på samma plats. Ämnet nyttjas av människor, som utvinner det ur kaffeplantans bönor och tebuskens blad, och används i diverse maträtter och drycker framställda av produkter från kolanöten eller från kakao. Andra koffeinkällor är bland annat yerba mate, guaranabär, och växten Ilex vomitoria. När ämnet förekommer i dessa produkter används ofta andra namn (såsom tein etc.), men det är samma kemiska förening – koffein – som förekommer i samtliga dessa.
Hos människor är koffein en stimulant av det centrala nervsystemet som har förmågan att tillfälligt motverka trötthet.
