Kavaj
Kavaj, från nederländskans kabaai, av okänt ursprung, är ett klädesplagg, en kort mansrock, ursprungligen avsedd för vardagsbruk men numera främst finplagg, som antingen är del av en kostym eller en uddakavaj. Kavajen är även en del av damernas dräkt.
Klädkoden kavaj innebär att herrarna skall bära hel kostym (inte udda kavaj), vanligen men inte nödvändigtvis en mörk sådan, med ljus (inte nödvändigtvis vit) skjorta och slips alternativt fluga, damerna mellanklänning.
Kavajen var ursprungligen en arbetsjacka, som kom in i modet i samband med franska revolutionen. Den var populär bland sjömän (se skepparkavaj), och blev under 1800-talet vanligt som sport- eller fritidsplagg.På 1870-talet föddes kostymen, vilken till en början möttes med stor skepsis och främst sågs som ett fritidsplagg. Särskilt upprördes många av den storrutiga kostymen med kring knäet insvängda byxben som kom på modet i slutet av 1870-talet.
Ännu på 1890-talet var kavajen inte fullt accepterad i salongerna. Figaro skrev bland annat: Om den usla kavajen nedlåta vi oss ej att tala. Och ännu mindre om kavajens usla bärare. Av vilka de flesta är på moraliskt fördärv: trilljannar (cyklister), skolynglingar, lantpatroner, bondriksdagsmän på hovbal och för lösdriveri varnade varietébesökare. Inte ens krigsministern bär kavaj. Så uselt är plagget. Kavajen tillhör sjöresan, ej sällskapsrummet, promenaden, teatersalongen m. m.. Försvaret för i första hand bonjouren sjöng då dock på sista versen och ganska snart därefter blev kavajen accepterad åtminstone i mindre högtidliga sammanhang.
