HeLa-celler är celler som isolerats från en livmoderhalscancer och som används över hela världen vid cellbiologisk, virologisk, molekylärbiologisk inte minst medicinsk forskning. De var de första mänskliga celler från vilka en permanent odödlig cellinje skapats och som förökar sig obegränsat i en cellodling. De har fått sitt namn efter den 31-åriga patient, Henrietta Lacks, från vilken cellerna isolerades strax före hennes död år 1951.
Cellinjen skapades av forskaren George Otto Gey vid Johns Hopkins University utan patientens vetskap. Vid en rättegång 1990 fastställde slutligen Kaliforniens högsta domstol att vävnader och celler från en människa inte är hennes egendom utan kan kommersialiseras.
HeLa-bomben
HeLa-cellen visade sig vara exceptionellt livskraftig och smittsam, så den har förorenat och konkurrerat ut många andra cellinjer så mycket forskning på föregivna celler som från fostervatten (WISH-cellinjen), lever och prostata har visat sig egentligen vara gjord på HeLa-celler, då ingen har kontrollerat cellinjernas äkthet. Detta avslöjades överraskande, kallat "HeLa-bomben", av den relativt okände forskaren Stanley Gartler på konferensen "Second Decenniel Review Conference on Cell Tissue and Organ CultureHeLa-cellerna själva har visat sig vara stabila, såvida de inte har smittats med framför allt virus eller utsatts för manipulation, vilket gett upphov till varianter som utvecklats allteftersom de odlats i cellodlingar världen över. Det har uppskattats att den totala massan av existerande HeLa-celler vida överstiger massan som resten av Henrietta Lacks kropp hade.
Kromosomerna i HeLa-celler är en kombination av mänskliga kromsomer och gener från det virus, humant papillomavirus (HPV 18)) som orsakade cancern. Cellerna har också multipla uppsättningar av vissa kromosomer och det totala antalet uppgår till 82 jämfört med 46 i en normal mänsklig cell.
