Högmedeltiden - pussel på nätet

Högmedeltiden

Högmedeltiden kallas den mest expansiva delen av medeltiden som i Västeuropa inföll cirka 1000–1300 och i  nordisk historia cirka 1200–1350, vilket överlappar med Folkungatiden i Sverige (1250–1389). Högmedeltiden föregås av äldre medeltid, och följs av senmedeltiden.

Högmedeltiden har karakteriserats som en i många avseenden framgångsrik period för den framväxande europeiska civilisationen. I början av 1000-talet gjordes många uppfinningar och förbättringar inom jordbruket; mer jord odlades upp, vilket ledde till en stark befolkningstillväxt. Den kristna kyrkan reformerades och stärkte sin position i samhället och i relation till världsliga furstar. Påven hävdade sin ensamrätt att utse präster och biskopar, vilket ledde till den så kallade investiturstriden. I slutet av 1090-talet organiserades de första av de många korstågen i syfte att erövra Jerusalem och andra kristna städer i bland annat Palestina, som vid den tiden kontrollerades av muslimska härskare.

Under 1100-talet anlades en stor mängd nya städer, den första större urbaniseringen i Europa sedan antiken. De var små i jämförelse med städer i samtida civilisationer i Asien, men stadskartan i Europa fick den form den skulle ha ända till slutet av den tidigmoderna perioden. Det uppfördes även en stor mängd nya katedraler, bland andra Notre-Dame i Paris. I mitten av 1100-talet kom den nya, lättare och ljusare gotiska stilen. De första universiteten grundades och nya tankeskolor, som skolastiken, växte fram inom ramen för kyrkoväsendet.

I svensk historieskrivning, där själva medeltiden inte anses börja förrän 1050, är högmedeltiden en mycket kortare period som räknas ungefär från 1250 till 1350, efter äldre medeltid.