Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) är en art i familjen kinesträdsväxter från sydvästra Balkan (Albanien, Nordmakedonien, västra Grekland) och östra Bulgarien. Arten förekommer planterad eller förvildad i Sverige upp till och med Gästrikland.
Förutom i Sverige växer introducerade bestånd i Finland, i södra Norge nära kusten, i Tyskland, i Beneluxstaterna, i Frankrike, i Storbritannien, i Irland samt glest fördelad i norra Spanien och nordöstra Portugal.Ursprungliga bestånd hittas mellan 250 och 1600 meter över havet.
Historik
Hästkastanjen förekom före senaste istiden över stora områden, men fanns efter dess slut endast kvar i vissa reliktområden på Balkan. Därifrån härstammar de hästkastanjer som i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet planterades här och var på kontinenten. I Sverige sattes kanske en av de första nötterna i vår första botaniska trädgård som anlades på Kungsholmen i Stockholm av Urban Hjärne i slutet av 1600-talet.Hästkastanjen klarar idag bara av att spridas med människans hjälp, och det har antagits att den tidigare spridits med hjälp av någon av de större utdöda växtätararterna, möjligen uroxen.Idag är hästkastanjen Västmanlands landskapsträd.
Utseende och ekologi
Hästkastanj är ett träd som liknar ek i form och storlek, och blir nästan lika gammalt, men växer snabbare till full storlek. Dess blad är uppemot 25 cm långa och sammansatt fingrade med sågtandade kanter. Trädet slår ut tidigt (i skånska parker ofta redan i mitten av april) och när knopparna öppnas, är de unga delarna täckta av ljusbruna hår. Löven tar sedan en vecka att växa till full storlek.
