Dvärgplanet
En dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens (IAU) definition en himlakropp, som ligger i en bana kring en sol, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne. En planet måste alltså ha tillräcklig massa för att övervinna stelkroppskrafterna och uppnå hydrostatisk jämvikt.
Begreppet dvärgplanet infördes 2000 som en del av den tredelade kategoriseringen av himlakroppar med en bana runt solen. Orsaken till omkategoriseringen var upptäckten av ett flertal transneptunska objekt som konkurrerade med Pluto i storlek och slutligen upptäckten av Eris, som man inledningsvis till och med trodde var större. Detta innebar att en dvärgplanet blev ett mellanting mellan en konventionell planet och småplaneter som till exempel asteroider. Den officiella definitionen som antogs av IAU 2006 har både hyllats och kritiserats och är än i dag ifrågasatt av vissa forskare.
IAU erkänner för närvarande fem dvärgplaneter: Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris. Emellertid har endast Pluto och Ceres observerats tillräckligt noggrant för att påvisa att de stämmer in på definitionen. Eris har accepterats som dvärgplanet eftersom den är större än Pluto, men detta gjorde att Plutos massa blev brytpunkten för transneptunska dvärgplaneter (plutoider). Därefter beslutade IAU att ej namngivna transneptunska objekt med en absolut magnitud mindre än +1 (och därigenom en teoretisk minsta diameter på 839 km) ska namnges under antagande att de är dvärgplaneter. Vid tidpunkten fanns endast två kända sådana objekt, Makemake och Haumea. Dessa namngavs och förklarades sedan som dvärgplaneter.
Den amerikanske astronomen Michael E. Brown spekulerar i att ytterligare minst 40 kända objekt i solsystemet kan vara dvärgplaneter, och uppskattar att upp till 200 dvärgplaneter kan upptäckas då hela regionen känd som Kuiperbältet utforskas och att antalet rentav kan vara så stort som 2 000 om objekt utanför Kuiperbältet tas med i beräkningarna. Hur himlakroppar med liknande attribut i andra solsystem ska benämnas är ännu inte bestämt, men om de var påvisbara skulle de inte betraktas som planeter.
