Demokrati - pussel på nätet

Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där den politiska makten i (oftast) en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament (representativ demokrati).

Sedan åren kring 1990 är demokrati det styrelseskick som de flesta länder uppger sig ha, även om det ibland är högst tveksamt att landet skulle vara demokratiskt, bland annat baserat på brister i landets valsystem, vilka människor som har givits rösträtt, vilka som är valbara, samt graden av instabilitet vad gäller den yttersta makten. Den marxistiska filosofin definierade ekonomisk demokrati som viktigare än politisk demokrati.

Exempel på andra styrelseskick än demokrati är monarki, envälde, autokrati, aristokrati och hierokrati (präststyre, som slentrianmässigt brukar kallas teokrati, trots att det betyder "gudsvälde"). Monarkier kan vara demokratiska om monarken saknar politisk makt, vilken i stället finns hos parlament, regering och domstolar.

Som politisk filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har en serie fri- och rättigheter, de demokratiska fri- och rättigheterna. Det finns flera varianter av demokrati, med olika nivå på representativitet och frihet för medborgarna, till exempel direktdemokrati och representativ demokrati.

De flesta demokratiska nationer har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir snedfördelad, till exempel genom att makten är delad mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten. Återkommande kritiska poänger är majoritetsförtryck, att medborgarna inte har tid att sätta sig in i alla frågor, och att de politiska partierna ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra. Intressekonfliktsfrågan är också vanlig.