Mat är inte bara fysiologiskt nödvändigt för mänsklig överlevnad utan har också många viktiga sociala och kulturella funktioner. Mat omgärdas följdriktigt vanligen av många sociala, kulturella och religiösa konventioner som i varierande grad reglerar vad som äts, hur och när i olika delar av världen och av människor av olika sociala klasser. Vissa av dessa regler är direkt relaterade till frågor om hur man bör handskas med mat för att undvika matförgiftningar.
Produktion, distribution och konsumtion har sedan mycket lång tid varit inte bara kulturellt och socialt, utan också ekonomiskt och politiskt betydelsefullt, och allt mer uppmärksamhet har på senare tid getts även åt de allvarliga miljöaspekter som är förknippade med mat och mathantering.
Sammansättning och storlek av kost är direkt relaterat till hälsofrågor. Detta kommer till uttryck såväl i rika länder med så kallade välfärdssjukdomar som i fattiga länder där undernäring kan vara ett ofta återkommande problem och den globala obalans som råder när det gäller tillgång på mat leder till etiska frågor om rättvisa och jämlikhet, och är direkt relaterad till internationella hjälpinsatser, så kallade matprogram, ofta i regi av FN:s Världslivsmedelsprogram.
