Kostymen blev allmän vardagsklädsel för över- och medelklassens män kring 1870-talet.
En kostym kan i vid mening avse ett tredelat plagg, bestående av byxor, väst och livplagg och kan då spåras till 1600-talet då västen introducerades i den manliga dräkten. Ofta avses dock just kombinationen kavaj, väst och byxor tillverkade i samma eller liknande tyg och färg, till skillnad från tidigare kostymer vars livplagg kunde vara till exempel en bonjour eller jackett, och vars olika delar hade varierande färg och material.Det faktum att kavajen saknar midjesöm och därför inte måste följa den individuella bärarens kropp på samma sätt som tidigare plagg innebar att den inte behövde sys upp hos en skräddare efter personliga mått, skräddarsydd utan kunde masstillverkas i fabriker, så kallad konfektion. Kavajkostymen blev därmed billigare och tillgänglig för fler bärare, samtidigt som den fungerade i fler sociala sammanhang än de äldre manliga plagg som fracken, bonjouren och jacketten. Kavajkostymen förknippades kring sekelskiftet med modernitet, både då det var ett nytt plagg i den manliga garderoben och då den tillverkades på ett modernt sätt.
Till kostym bärs vanligtvis skjorta, oftast med slips eller fluga och ibland även en väst.
Kravatt, Bälte, hängslen, näsduk, manschettknappar, fickur och armbandsur är också exempel på accessoarer.
I västvärlden förväntas män i många administrativa yrken bära kostym, och ofta slips.
